Vi lever i besvärliga tider, men innan vi beklagar oss för mycket över det så bör vi dra oss till minnes vad Augustinus en gång sade: ”Tiderna är vi.” Genom att ändra på oss själva kan vi också bidra till att världen förändras. För att det ska vara möjligt måste vi lära oss att förstå egot, som är ett resultat av social prägling och får oss att försöka vara någon eller något annat än det vi är. När vi förstår det kan vi börja skifta från egot till essensen, vårt sanna själv.
Häromdagen satt jag med en vän ute i den vackraste natur vi just nu kan skåda. Plötsligt säger min vän: ”Nu fattar jag, om inte jag ändrar mig kan jag inte begära att någon annan ska ändra sig. Tänk att det tagit så många år för mig att inse det”. Jag kunde bara säga att så är det, och att komma till den insikten kan ta många år. Det gjorde det för mig också. En sak är vad vi kan uttrycka via intellektet, och en sak är vad vi uttrycker för att vi fått insikten/er. När väl insikten sitter i hela kroppen börjar vi agera på ett annat sätt. ”Grattis till insikten”, blev min replik till min vän.